lördag 11 februari 2012
tisdag 7 februari 2012
lördag 4 februari 2012
Spårlöst försvunnen
Igår hade vi en skräckupplevelse
Hämtade V på fritids och sedan följdes vi över på förskolan för att hämta O, som i vanlig ordning blev jätteglad att se oss och klädde sig fortare än kvickt. Under tiden jag packade ner hans fleecejacka och extravantar i ryggsäcken och checkade ut honom på skärmen gick O ut på förskolegården, som har grindar.
Jag och V kom ut ca 1 minut senare.... Då var O spårlöst borta!
Tänkte först att han sprungit och gömt sig bakom förrådet, sen såg jag att grinden var öppen och sprang mot parkeringen, men ingen O
Jag och V sprang sedan runt som yra hönor i alla riktningar och ropade efter O, men inget svar... Ute var det kolsvart och jag förbannade det faktum att han hade både svart overall och svart mössa :(
Efter ca 15 minuters letande ute i 20 minusgrader skickade jag V att gå hem själv, för att se om han fått för sig att smita hem, och sa åt honom att komma tillbaka om han hittade honom. Samtidigt sprang jag in på skolan och bad personalen på huset leta inne, om han sprungit IN och gömt sig nånstans

Flera föräldrar och personal slöt upp i letandet och nu hade det gått 30 minuter sen han försvann. Det enda jag kunde tänka var 3 år, 20 minusgrader, kolsvart, sjön, bussvägen, främling.... Började bli mer och mer panikslagen
Nu var det många som var ute och ropade och letade efter honom, men inte ett SPÅR! Och det började kännas som vi inte visste var vi skulle leta längre. Ringde i panik efter N och Morfarn som kastade sig i bilen
Kan verkligen inte med ord beskriva hur panikslagen och uppgiven jag kände mig...
Snälla grannar åkte hem till oss för att säga åt V att stanna hemma och fortsatte hjälpa oss i sökandet och en av pedagogerna på förskolan som slutat för länge sen fortsatte hjälpa mig att leta.
Nu hade det gått 45 minuter. 45 minuter, 3år, 20 minusgrader, sjön, bussvägen, främlingar....
Jag kunde inte andas längre...

Försökte samla mig och tänka logiskt. Den enda jag sett gå innan oss var en ny liten pojke på förskolan och hans mamma, de gick ut när jag kom. Jag bad förskolläraren ringa och kolla om den mamman sett honom när hon gick. Inget svar. Vi letade reda på adressen för att se om han kanske sprungit efter och sen tappat bort sig. Pedagogen gick in medan jag sprang vidare och letade i vild förtvivlan. Träffade en kvinna som sett en pojke i svart overall i en snödriva nyss. Det fanns ingen pojke kvar där. Jag sprang tillbaka mot förskolan. Det hade nu gått mer än en timme. Det kändes ärligt talat som jag skulle dö, där och då....
Då hör jag någon ropa mitt namn. Och 1 timme och 10 minuter senare var han återfunnen!!!! Han hade sprungit med den nya förskolekompisen, med de icke svenskspråkiga föräldrarna, hem och gått in och lekt.
Har ALDRIG känt mig så lättade och glad och alldeles förstörd på samma gång! Jag bara bröt ihop....
Fy fasen vilken fruktansvärd upplevelse, jag hoppas ingen behöver uppleva detta. Hela familjen, inklusive O, var rejält skärrade resten av kvällen... Men mest av allt glada över att vi har vår lille O hos oss igen

Finaste finaste, Är så glad att du är här <3
Helena
Hämtade V på fritids och sedan följdes vi över på förskolan för att hämta O, som i vanlig ordning blev jätteglad att se oss och klädde sig fortare än kvickt. Under tiden jag packade ner hans fleecejacka och extravantar i ryggsäcken och checkade ut honom på skärmen gick O ut på förskolegården, som har grindar.
Jag och V kom ut ca 1 minut senare.... Då var O spårlöst borta!
Tänkte först att han sprungit och gömt sig bakom förrådet, sen såg jag att grinden var öppen och sprang mot parkeringen, men ingen O
Jag och V sprang sedan runt som yra hönor i alla riktningar och ropade efter O, men inget svar... Ute var det kolsvart och jag förbannade det faktum att han hade både svart overall och svart mössa :(
Efter ca 15 minuters letande ute i 20 minusgrader skickade jag V att gå hem själv, för att se om han fått för sig att smita hem, och sa åt honom att komma tillbaka om han hittade honom. Samtidigt sprang jag in på skolan och bad personalen på huset leta inne, om han sprungit IN och gömt sig nånstans
Flera föräldrar och personal slöt upp i letandet och nu hade det gått 30 minuter sen han försvann. Det enda jag kunde tänka var 3 år, 20 minusgrader, kolsvart, sjön, bussvägen, främling.... Började bli mer och mer panikslagen
Nu var det många som var ute och ropade och letade efter honom, men inte ett SPÅR! Och det började kännas som vi inte visste var vi skulle leta längre. Ringde i panik efter N och Morfarn som kastade sig i bilen
Kan verkligen inte med ord beskriva hur panikslagen och uppgiven jag kände mig...
Snälla grannar åkte hem till oss för att säga åt V att stanna hemma och fortsatte hjälpa oss i sökandet och en av pedagogerna på förskolan som slutat för länge sen fortsatte hjälpa mig att leta.
Nu hade det gått 45 minuter. 45 minuter, 3år, 20 minusgrader, sjön, bussvägen, främlingar....
Jag kunde inte andas längre...
Försökte samla mig och tänka logiskt. Den enda jag sett gå innan oss var en ny liten pojke på förskolan och hans mamma, de gick ut när jag kom. Jag bad förskolläraren ringa och kolla om den mamman sett honom när hon gick. Inget svar. Vi letade reda på adressen för att se om han kanske sprungit efter och sen tappat bort sig. Pedagogen gick in medan jag sprang vidare och letade i vild förtvivlan. Träffade en kvinna som sett en pojke i svart overall i en snödriva nyss. Det fanns ingen pojke kvar där. Jag sprang tillbaka mot förskolan. Det hade nu gått mer än en timme. Det kändes ärligt talat som jag skulle dö, där och då....
Då hör jag någon ropa mitt namn. Och 1 timme och 10 minuter senare var han återfunnen!!!! Han hade sprungit med den nya förskolekompisen, med de icke svenskspråkiga föräldrarna, hem och gått in och lekt.
Har ALDRIG känt mig så lättade och glad och alldeles förstörd på samma gång! Jag bara bröt ihop....
Fy fasen vilken fruktansvärd upplevelse, jag hoppas ingen behöver uppleva detta. Hela familjen, inklusive O, var rejält skärrade resten av kvällen... Men mest av allt glada över att vi har vår lille O hos oss igen
Finaste finaste, Är så glad att du är här <3
Helena
måndag 30 januari 2012
Sköna söndag
lördag 28 januari 2012
Pärl- VM
Denna vecka har verkligen inte varit kul, iallafall inte för den här flodhästliknande modersfiguren som nu hasar omkring som ett spöke i huset... Hostan från h-vetet kom på återtåg och har nu bidragit till (förutom obefintligt med sömn) en söndersliten magmuskel och hysteriskt mycket onda sammandragningar. Tur att barnen har världens bästa pappa, när mamman inte är nåt att hänga i julgranen!
Nyårsafton blev startskottet för nån typ av pärl-VM hos oss och alla tre killar tycker just nu att det är sjukt kul att pärla! Lite bilder från veckans pärlande





Helena
Nyårsafton blev startskottet för nån typ av pärl-VM hos oss och alla tre killar tycker just nu att det är sjukt kul att pärla! Lite bilder från veckans pärlande
Helena
måndag 23 januari 2012
Helgen i korthet
Denna helg har innehållit utelek, skridskoåkning, kalasande, kompislek och en tur till slalombacken för killarna i familjen. Mamman har fint fått finna sig i att hålla sig hemma och vila.
Nu är det ny vecka och nya tag!
Helena
Nu är det ny vecka och nya tag!
Helena
söndag 22 januari 2012
lördag 21 januari 2012
Världens bästa restaurang
torsdag 19 januari 2012
Ny bil *check*
Gosesjuk katt
tisdag 17 januari 2012
VAB och bandy
Idag har jag och lille O fortsatt varit hemma och myst. Idag har han varit helt feberfri men är fortfarande loj och hostig... Får se hur natten blir!

Ikväll var det dax för del 2 i bandyskolan och hela familjen lyckades då pallra sig dit en stund...
Nu sover tre trötta och två trötta har landat i soffan! Äntligen :)
Helena
Ikväll var det dax för del 2 i bandyskolan och hela familjen lyckades då pallra sig dit en stund...
Nu sover tre trötta och två trötta har landat i soffan! Äntligen :)
Helena
söndag 15 januari 2012
Bulldogg
Här är länken till inlägget om när E och A var på inspelningen av Bulldogg
http://tresmaprinsar.blogspot.com/2011/06/en-stor-dag.htm
Helena
http://tresmaprinsar.blogspot.com/2011/06/en-stor-dag.htm
Helena
Dax för stora plupplet
Nu är det dax för terminsstart för V på simskolan. Målet med denna nivå är att dyka från kanten med frånskjut och att kunna crawla 25 meter.
Inget för mamman alltså ;P
Vi andra sitter och tittar på Bulldoggavsnittet E och A fick gå på inspelningen av. Det sänds nu på Bollis!
Helena
Inget för mamman alltså ;P
Vi andra sitter och tittar på Bulldoggavsnittet E och A fick gå på inspelningen av. Det sänds nu på Bollis!
Helena
Snoris
Idag har vi en liten snoris här hemma. Och en hel hög med andra barn ;)
Lille O har just gjort klart sin första Hello Kitty pärlplatta som han fick i julklapp. Gissa hur nöjd han är. Helt själv har han gjort den och bara tittat på en ritning var de olika färgerna skulle vara :))


Nöjd men trött liten snoris
Helena
Lille O har just gjort klart sin första Hello Kitty pärlplatta som han fick i julklapp. Gissa hur nöjd han är. Helt själv har han gjort den och bara tittat på en ritning var de olika färgerna skulle vara :))
Nöjd men trött liten snoris
Helena
lördag 14 januari 2012
Extreme makeover del2- matplats i vardagsrummet
Bildbehandling
Önskar ibland att man hade ett riktigt bra bildbehandlingsprogram ( som man dessutom hade tid att lära sig ordentligt)! Men det finns ju faktiskt en hel del gratisprogram man kan ladda hem och faktiskt göra ganska mycket roligt med. Kolla denna bild till exempel
Före

Efter

Tycker ögonen kom fram så fint på den nedre =)
Riktigt kul är det att leka med i alla fall =)
Före
Efter
Tycker ögonen kom fram så fint på den nedre =)
Riktigt kul är det att leka med i alla fall =)
fredag 13 januari 2012
Bandy
I tisdags var det premiär för 'Tomtebo on ice' ;)
45 glada tomtebobarn, däribland E och V, födda 03-05 på isen påhejade av minst lika många föräldrar

Drypande svettig efter avslutad träning..., ni vet vad man säger:
- Hellre först än bäst ;) Killen som går 'all in'

På tisdag blir det del 2. Kan bli spännande ;)
Helena
45 glada tomtebobarn, däribland E och V, födda 03-05 på isen påhejade av minst lika många föräldrar
Drypande svettig efter avslutad träning..., ni vet vad man säger:
- Hellre först än bäst ;) Killen som går 'all in'
På tisdag blir det del 2. Kan bli spännande ;)
Helena
lördag 7 januari 2012
Dansa ut granen
Återblickar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)